Du är aldrig anonym på nätet..
Jag loggade in här idag för att blogga lite för jag saknar det verkligen.
Möts utav en komentar ang ETT repotage jag var med i för över ett år sen.
Jag har alltså varit med i flera och du är tyvärr en dom få människor som inte kan läsa det och omfamna vad det egentligen handlar om, visst får man ha åsikter, absolut!
Men när dom åsikterna riktar sig till hur min mamma kunde göra si eller så.. Där är gränsen nådd, du vet inte hela händelsen så jag tycker inte du ska tala om nåt du inte vet nå om, rent ut sagt.
Jag har även STOPPAT två att få trycka PGA att jag tyckte dom la allt focus på mamma och det är inte poängen,
Visst måste det väl nämnas för att folk förstår VARFÖR jag hamnade där jag hamnade men mer än så ska det inte vara, därför sa jag upp kontakten med dessa två tidningar.
Det var iaf min första negativa feedback om detta men det är något man får ta.
Men att sitta som anonym, det är väl bra onödigt ändå? - För du är inte anonym på nätet, IP-adress kallas det.
Jaja, nog om det. Jag fick som sagt ännu en förfrågan om ett repotage, jag velade mkt, fram och tillbaka, för och nackdelar. Pratat med familj, släktingar, vänner osv.. Jag har skjutit upp det ett par ggr nu, det har kommit saker ivägen så jag varit tvingad att omboka, jag vill vara helt förberedd mentalt innan jag gör det igen.
Repotern är en otroligt trevlig tjej som verkligen förstår och tar det man säger på allvar så det känns skönt.
Hon vill inte heller lägga över focus på mamma alls, hon hade jobbat för tidningen som gjorde så emot mig så hon förstod min frustration och ilska,även om jag hann stoppa tyckningen.
Men det lär ju nämnas som sagt men det är inte det som denna tjej vill prata med mig om, sen är detta ett mycket mindre repotage än dom andra, Puh! Tack för det! :)
Vi flyttade upp vårat möte tills i slutet på sommaren iaf.
Det var inte alls detta jag skulle skriva om.. Får återkomma faktiskt och skriva om det ämnet jag hade tänkt göra. Så jag ska bara fixa ett par saker så återkommer jag sen :)
Möts utav en komentar ang ETT repotage jag var med i för över ett år sen.
Jag har alltså varit med i flera och du är tyvärr en dom få människor som inte kan läsa det och omfamna vad det egentligen handlar om, visst får man ha åsikter, absolut!
Men när dom åsikterna riktar sig till hur min mamma kunde göra si eller så.. Där är gränsen nådd, du vet inte hela händelsen så jag tycker inte du ska tala om nåt du inte vet nå om, rent ut sagt.
Jag har även STOPPAT två att få trycka PGA att jag tyckte dom la allt focus på mamma och det är inte poängen,
Visst måste det väl nämnas för att folk förstår VARFÖR jag hamnade där jag hamnade men mer än så ska det inte vara, därför sa jag upp kontakten med dessa två tidningar.
Det var iaf min första negativa feedback om detta men det är något man får ta.
Men att sitta som anonym, det är väl bra onödigt ändå? - För du är inte anonym på nätet, IP-adress kallas det.
Jaja, nog om det. Jag fick som sagt ännu en förfrågan om ett repotage, jag velade mkt, fram och tillbaka, för och nackdelar. Pratat med familj, släktingar, vänner osv.. Jag har skjutit upp det ett par ggr nu, det har kommit saker ivägen så jag varit tvingad att omboka, jag vill vara helt förberedd mentalt innan jag gör det igen.
Repotern är en otroligt trevlig tjej som verkligen förstår och tar det man säger på allvar så det känns skönt.
Hon vill inte heller lägga över focus på mamma alls, hon hade jobbat för tidningen som gjorde så emot mig så hon förstod min frustration och ilska,även om jag hann stoppa tyckningen.
Men det lär ju nämnas som sagt men det är inte det som denna tjej vill prata med mig om, sen är detta ett mycket mindre repotage än dom andra, Puh! Tack för det! :)
Vi flyttade upp vårat möte tills i slutet på sommaren iaf.
Det var inte alls detta jag skulle skriva om.. Får återkomma faktiskt och skriva om det ämnet jag hade tänkt göra. Så jag ska bara fixa ett par saker så återkommer jag sen :)
Kommentarer
Trackback
