När man behöver det som mest
Att få ett samtal ifrån en av sina systrar som inte bor inom räckhåll och jag hör i andra änden av telefonen,
- Vi syns på fredag, jag och Alfons kommer till dig då och hälsar på!
Jag blev så otroligt glad, kändes som hjärtat skulle stanna till en sekund.
Jag svarar tillbaka,
- Åh, är du allvarlig? Är det sant? Kommer ni på fredag?
Och man får det där svaret tillbaka,
- Ja, jag har redan bokat biljetter, du behöver inte säga nåt, jag vet att du behöver mig nu.
Tack fina du, jag älskar dig! ♥
Ja, med vissa behöver man inte ens säga något för dom känner mig så väl så jag är som en öppen bok ;)
Men det är väääldigt få människor som känner mig så väl, vet vad som plågar mig och vad som verkligen gör mig lycklig!
Jag är löjligt uppspelt inför imorgon! Men samtidigt är jag låg.. Känner mig liten, missförstod och allmänt blåst.
Jag är nog ganska lättlurad, men vem är inte det om man vill tro väl och gott om alla människor?
Att jag aldrig lär mig att det biter mig i arslet sen, aja, kan inte göra nåt åt saken.
Får stänga mig ännu mer och inte öppna upp mig.
Men skit i det nu, dom kommer IMORGON ♥
Ikväll ska jag städa och plocka här hemma så det är barnsäkert för systersonen också :)
Tur att han har ett eget rum att busa i och en egen säng att sussa i :) Underlättar ju massor!
Ceros kommer bli så exremt lycklig att syrran och han kommer rulla runt hysteriskt på marken, haha!
Och syrran, hon kommer gråta.. Av lycka, för sån är hon, underbar! ♥